SAOL SO SAOB SO Svensk ordbok tryckår: 2009 bin`dsle substantiv ~t ~n äv. bin`dselbin`dsel ~t ~n bind·slet●anordning för fastgörning såsom snöre, rem etc. verkt.○ibl. spec. om skidbindningsedan 1480-taletGamla eller Eriks-Krönikanfornsv. bindsel; till 1binda SO Alfabetisk lista bindgalen adj bindgarn subst bindhinna subst · bindehinna bindning subst bindsle subst · bindsel bindsten subst bindsula subst bindväv subst binga subst Till alla ordböcker