SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
blå`lera substantiv ~n blå|­ler·antyp av lera med blå­grå färg fet och vanligen starkt vatten­haltig geol.mycket av Göte­borgs äldre bebyggelse vilar på blålerasedan 1519Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. blalera