SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bo`kmärke substantiv ~t ~n bok|­märk·et1(tunt) före­mål som an­vänds för att markera visst upp­slag i bok ibl. särsk. till­verkat för ända­målet bok.ett bokmärke i form av ett tunt skinn­bandhon an­vände en buss­biljett som bokmärkeäv. ngt ut­vidgatelektroniska bokmärkensedan 18072liten bild på glans­papper ofta med näpet el. romantiskt motiv; urspr. av­sedd att markera upp­slag i bok bok.bokmärkesängelsamla bokmärkenbyta bokmärkenen karta med bokmärkenbokmärken med blom­buketter och djursedan 1879