SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
brack`a substantiv ~n brackor brack·an●in­skränkt och små­borgerlig person ned­sätt.psykol.yrk.SYN.synonymfilistersynonymkälkborgare JFRcohyponymspetsborgare borgarbrackasedan ca 1765trol. av lat. brac´a ’byxor’; jfr sv. dial. bracka ’byxor’, besl. med brok ’byxor’