SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

brack`a substantiv ~n brackor brack·an●in­skränkt och små­borgerlig person ned­sätt.psykol.yrk.SYN.synonymfilistersynonymkälkborgare JFRcohyponymspetsborgare borgarbrackasedan ca 1765trol. av lat. brac´a ’byxor’; jfr sv. dial. bracka ’byxor’, besl. med brok ’byxor’

SO

Alfabetisk lista

  boyscout subst
  boysenbär subst
  boägg subst
1bra adj
2bra adv
  bracka subst
  brackig adj
  brackvatten subst
  bradykardi subst
  bragd subst
  bragdguld subst

  Till   alla ordböcker