SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
brös`ta sig verb bröstade bröstat bröst·arvisa tydliga tecken på stolthet komm.JFRcohyponymyvas de hade ingen an­ledning att brösta sig över sin in­satsäv. mer konkretofta med partikel, särsk.fram göra sig stor och bred genom att ut­vidga bröstet etc.; ibl. i förbindelse med förflyttning han bröstade sig fram genom trängselnbrösta sig (över ngt), brösta sig (fram) (ngnstans)sedan 1700Subst.:vbid1-127148bröstande