SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bu`kfylla substantiv ~n buk|­fyll·anföda som (till­fälligt) stillar hungern men har lågt närings­värde kokk.mellan­målen bör bestå av annat än bullar och liknande bukfyllasedan mitten eller senare hälften av 1400-taletAnvisning till själfpröfning och bikt (Svenska Kyrkobruk)fornsv. bukfylle