SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
da`tiv substantiv ~en ~er dat·iv·enett kasus som bland annat an­ger att verbhandlingen är till för­del för ngn det s.k. indirekta objektets kasus; särsk. i språk med rik kasus­böjning, t.ex. tyska och latin språkvet.JFRcohyponymnominativcohyponymgenitivcohyponymackusativ dativformstå i dativen preposition som styr dativ(i) dativsedan 1801av lat. (ca´sus) dati´vus med samma betydelse, till dar´e ’ge’