SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dilemm`a substantiv ~t ~n di·lemm·atsvår val­situation vanligen på grund av att mot­stridiga krav måste upp­fyllas psykol.rum.JFRcohyponym1knipa 1cohyponymtrångmål ett moraliskt dilemmadilemmat mellan statens suveränitet och individens rättigheterett dilemma (för ngn), ett dilemma (mellan ngra)sedan 1789av grek. dil´emma ’tvåledad för­sats; dubbelpremiss’; se di- och lemma