SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1dom´ substantiv ~en ~ar dom·enslut­giltigt av­görande av dom­stol om skuld­frågan i mål och om ev. på­följd jur.tid.dödsdom en friande domen fällande domen mild domen hård domen prejudicerande domdom av­kunnas 18 majtings­rättens dom fast­ställdes av Svea hov­rättdomen löd på ett års fängelsehan blev skjuten utan dom och rann­sakanäv.slut­giltigt av­görande i civil­mål JFRcohyponymutslag 1 äv. all­männaredefinitivt av­görande av fråga ofta med o­gynnsamma konsekvenser efter­världens dom blev hård över NNhon skulle till läkaren och få sin domen dom (i ngt), en dom (på ngt/TID)domens dagsedag 2 sätta sig till doms över ngn/ngtsätta sig som (informell) domare över ngn/ngtvem har rätt att sätta sig till doms över an­dra människor? villkorlig domdom som inne­bär att straffet upp­skjuts och görs beroende av den dömdes upp­förande under en prövo­tidhon fick vill­korlig dom efter­som hon tidigare var o­straffad yttersta domen(tänkt) slut­giltig upp­delning av alla människor i onda och godavarvid de förra kommer till helvetet, de senare till himlenurspr. bibl.många trodde att yttersta domen skulle komma vid millennie­skiftet sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. domber med samma betydelse; gemens. germ. ord, urspr. ’fast­ställande; bestämmelse’; samma ord är -dom i barndom, egendom m.fl.; jfr dåd, döma, föredöme, omdöme
2dom [´m] substantiv ~en ~er dom·en1(prakt­full) dom­kyrka arkit.relig.rum.JFRcohyponymkatedral Skaradomendomen i Kölnsedan 1670av ty. Dom med samma betydelse; ur lat. dom´us (De´i) ’(Guds) hus’; av grek. dom´os ’hus’; jfr dominera 2kupigt tak över byggnad arkit.rum.tekn.SYN.synonymkupol äv.cylindriskt kärl för upp­samling av ånga i ång­panna JFRcohyponymhuv ångdomsedan 1711
3dom [dåm´] pronomen, objektsform dom de vard.Nollsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. þom, þöm, till þem, objekts­form till de, se 1den Den talspråkliga formen dom har tidvis förekommit i skriftspråk, även i seriösa texter av erkänt skickliga skribenter. För närvarande kan den dock knappast användas i skrift utan att texten får en mycket vardaglig prägel. Det bör dock sägas att formen dom gör det möjligt för mindre vana skribenter att undvika fel som *han såg de inte och *dem såg honom inte.