SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dom`slut substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en dom|­slut·etslut­giltigt av­görande av dom­stol om vilken dom som ska av­kunnas i visst mål jur.tid.JFRcohyponym1dom den prejudicerande betydelsen av domslutetäv. all­männareav­görande av (tviste)fråga spelarna protesterade mot domslutetdet syntes på reprisen att domslutet var felaktigtsedan 1734