publicerad: 2021  
apel apeln aplar
apl·ar
substantiv
a´pel
● äppelträd särsk. om vild­apel
surapel
○ äv. om mot­svarande trä­virke
○ äv. om när­besläktade prydnadsträd
guldapel; rosenapel
belagt sedan 1282 (testamente upprättat av lagmannen i Värend Folke Karlsson (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska apald, apal; gemensamt germanskt ord; nära besläktat med äpple