publicerad: 2021  
avföra avförde avfört, presens avför
verb
a`vföra
● se till att någon eller något försvinner ur visst samman­hang; spec. med av­seende på fråga, problem eller dylikt
JFR avlägsna
avföra någon/något (från/ur något)
avföra någon (från något)
avföra någon (ur något)
avföra något (från något)
avföra något (ur något)
frågan av­fördes från dag­ordningen
○ spec. äv. med av­seende på patient eller dylikt
patienten var redan av­förd
belagt sedan 1656
avföraavförande