publicerad: 2021  
befrielse befrielsen befrielser
be·fri·els·en
substantiv
befri´else
1 lös­görande från under­tryckt eller in­stängt till­stånd särsk. av folk och länder och i politiska samman­hang
JFR frihet 1, räddning 1
befrielse (av någon/något) (från/ur något)
befrielse (av någon) (från något)
befrielse (av någon) (ur något)
befrielse (av något) (från något)
befrielse (av något) (ur något)
Frank­rikes befrielse 1944; befrielsens timme slog till sist
○ äv. ut­vidgat
en befrielse från den klassiska konstens regler
belagt sedan 1841
2 det att slippa ifrån viss skyldighet eller dylikt
ansvarsbefrielse; momsbefrielse
befrielse (från/undan något)
befrielse (från något)
befrielse (undan något)
han begärde befrielse från upp­draget
belagt sedan 1719
3 ofta psykologi känsla av upp­hävt tryck
JFR lättnad 1
han upp­levde av­slöjandet av sitt dubbel­liv som en befrielse; en musik som det är en befrielse att lyssna på
belagt sedan 1830