publicerad: 2021  
begära begärde begärt, presens begär
verb
begä´ra
1 fram­ställa an­språk på eller önske­mål om något; ofta med av­seende på något som inte nöd­vändigtvis är själv­klart el. berättigat
JFR be 1, fordra 1, 1kräva 1
begäran
någon begär något/att+verb/sats (av någon/något)
någon begär något (av någon)
någon begär något (av något)
någon begär sats (av någon)
någon begär sats (av något)
någon begär att+verb (av någon)
någon begär att+verb (av något)
begära ledigt; begära hjälp; publiken begärde extranummer; de begärde 5 000 kronor för upp­draget
○ sär­skilt i formella och juridiska samman­hang (mest i fråga om krav)
begära ordet; begära votering; begära skade­stånd; bara åklagaren kan begära häktning
○ äv. försvagat, ofta med hän­syn till någons förmåga eller dylikt
med tanke på om­ständigheterna kan man inte begära mer av dem; det är inte för mycket begärt att han ska hälsa; fin natur och bra väder – vad kan man mer begära?
belagt sedan början av 1400-talet (Skrå-Ordningar); fornsvenska begära; av lågtyska begeren med samma betydelse; besläktat med girig, gärna
2 något ålderdomligt av­ge bud i kort­spel, bl.a. vira
någon begär något
belagt sedan 1817
begärabegärande