publicerad: 2021
belackare
belackaren, plural belackare, bestämd plural belackarna
be·lack·ar·en
substantiv
belack´are 
●
person som ägnar sig åt att tala illa om någon eller något
demokratins belackare
○
äv. försvagat
skeptiker
han kom sina belackare på skam
belagt sedan 1541;
till äldre sv. belacka 'förtala; smäda', till lacka 'klandra; förtala'; till lågtyska lak 'fel; brist'; besläktat med engelska lack 'sakna'
