publicerad: 2021  
belackare belackaren, plural belackare, bestämd plural belackarna
be·lack·ar·en
substantiv
belack´are
person som ägnar sig åt att tala illa om någon eller något
demokratins belackare
äv. försvagat skeptiker
han kom sina belackare på skam
belagt sedan 1541; till äldre sv. belacka 'förtala; smäda', till lacka 'klandra; förtala'; till lågtyska lak 'fel; brist'; besläktat med engelska lack 'sakna'