publicerad: 2021  
beneficium beneficiet beneficier
bene·fici·et
substantiv
benefi´cium
● juridik den del av en individs egendom som inte får ut­mätas ex. kläder och möbler som an­ses nöd­vändiga
belagt sedan 1875; av lat. benefic´ium 'väl­gärning', till ben´e 'väl' och fac´ere 'göra'