publicerad: 2021  
1bergis bergisen bergisar
berg·is·en
substantiv
[ber´g-]
● typ av av­långt vitt mat­bröd bestrött med vallmo­frön
SYN. barkis
belagt sedan 1929; urspr. av hebr. berakha 'väl­signelse' (brödtypen är från början judiskt sabbatsbröd)
2bergis ingen böjning
berg·is
adjektiv
[ber´j-]
● var­dagligt bergsäker
bergis (på något/att+verb/sats)
bergis (på något)
bergis (på sats)
bergis (på att+verb)
är du bergis på det?
○ ofta i adverbiell an­vändning
han kommer bergis!
belagt sedan 1948; till berg