publicerad: 2021  
besatt neutrum besatt, bestämd form och plural besatta
be·satt
adjektiv
besatt´
● som helt behärskas av känslor, drifter eller dylikt
SE besitta, besätta 1 JFR förgjord
besatt (av något/någon)
besatt_(av någon)
besatt_(av något)
han var besatt av kärlek; hon var besatt av honom
○ sär­skilt i fråga om sinnes­förvirring eller dylikt
hon skrek som besatt; han verkade besatt av en ond ande
○ ibland substantiverat
han sprang som en besatt
belagt sedan slutet av 1400-talet (En Vadstena-Nunnas Bönbok); fornsvenska besatter