publicerad: 2021  
besegrare besegraren, plural besegrare, bestämd plural besegrarna
be·segr·ar·en
substantiv
bese´grare
● person eller makt som besegrar någon eller något vanligen symboliskt om konungar och här­förare etc.
besegrare (av någon/något)
besegrare (av någon)
besegrare (av något)
Alexander den store, perser­rikets besegrare
belagt sedan 1841