publicerad: 2021
1beskära
beskärde beskärt, presens beskär
verb
beskä´ra 
●
högtidligt
vanligen pass. och perfekt particip
låta få som gåva
JFR
förunna
någon beskärs något (av någon)
någon är beskärd något (av någon)
ett långt och lyckligt liv beskärdes honom
få sin beskärda del
se
del
belagt sedan 1407 (öppet brev utfärdat av riddaren Ture Stensson och hustru om arvskifte (Svenskt Diplomatarium));
fornsvenska beskära; av lågtyska bescheren med samma betydelse; till fornsaxiska scerian 'tilldela', trol. besläktat med
skara
beskärabeskärande, beskärning
2beskära
beskar beskurit beskuren beskurna, presens beskär
verb
beskä´ra
1
såga eller klippa bort oönskade delar från buske, träd eller dylikt
SE
2skära 1
någon beskär något
fruktträden beskärs vanligen under deras viloperiod
○
äv. med avseende på fotografier, ofta i konstnärligt syfte
en hårt beskuren bild
belagt sedan 1662
2
minska på tilldelningen av resurser och dylikt, särsk. ekonomiska anslag
någon beskär något
anslagen till kulturen får inte beskäras ytterligare
belagt sedan 1925
beskärabeskärande, beskäring
