publicerad: 2021
bittida
bit·tida
adverb
bitt`ida 
●
vanligen i vissa uttryck
mycket tidigt på morgonen
hon arbetar från bittida till sent; tv:n var igång både bittida och sent; han reser i morgon bittida
belagt sedan ca 1350 (Konung Magnus Erikssons Stadslag);
fornsvenska bitidha; av lågtyska bi tide 'i tid'
Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till graven redan vid soluppgången.
Bibeln (1917 års övers.), Markus 16:2 (om några, Jesus närstående, kvinnors besök vid hans tomma grav)
