publicerad: 2021  
blid blitt blida
adjektiv
1 som har ett milt och vänligt sinne­lag om person
JFR mild 2, saktmodig
blid (mot någon)
den blida gamla damen; han är en blid drömmare och natur­vän
○ äv. om handling eller dylikt
en blid blick; ett blitt ton­fall; blida leenden
○ ibland bildligt välvillig
ett blitt öde
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska bliþer; gemensamt germanskt ord, ur en indoeur. ord­rot med bet. 'glänsa'
2 som känne­tecknas av temperatur strax över frys­punkten om väder, tids­period eller dylikt
blidgrader
en blid vinter; södra delen av landet får blidare väder
belagt sedan 1420–50 Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)