publicerad: 2021  
1blink blinken blinkar
blink·en
substantiv
● blinkning med ögonen; ofta äv. om blinkande ljus
SE blinka 1
(i) en blink
gul blink vid övergångs­stället
○ vanligen bildligt i vissa ut­tryck mycket kort tids­rymd
i blinken var han där; hon förstod i en blink vad han menade
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska blinker; till blinka
2blink blinket
blink·et
substantiv
● en­staka ljus­stöt
SE blinka 2
blinket från fyrarna
belagt sedan 1856; se ur­sprung till 1blink!!