publicerad: 2021  
blotta sig blottade blottat
verb
[blåt`a]
göra sig oskyddad mot in­syn eller in­grepp
blotta sig (för någon)
spec. om att visa sitt köns­organ
han hade ett sjukligt behov att blotta sig för småflickor
ofta bildligt göra sig skydds­lös konkret el. abstrakt
i jakten på ett kvitterings­mål blottade laget sig; han blottade sig i debatten och mot­ståndaren fick in en dräpande replik
belagt sedan 1738
blotta sigblottande