publicerad: 2021  
blund ingen böjning, utrum
blund·en
substantiv
● i vissa ut­tryck till­ståndet att ha ögonen slutna särsk. i ut­tryck för dålig sömn
hon hade inte fått en blund i ögonen på hela natten; han sov inte en blund på två nätter
○ äv. ut­vidgat kort­varig sömn
jag får nog ta mig en blund
belagt sedan ca 1605; till blunda