publicerad: 2021
brak
braket
brak·et
substantiv
●
kraftigt ljud som liknar ljudet av nedfallande träd
stolen gick sönder med ett brak när hon satte sig på den
○
äv. bildligt
kraftig effekt eller överväldigande resultat
NN slog igenom med dunder och brak när han gjorde mål som inhoppare i SM-finalen
belagt sedan senare hälften av 1400-talet (Latinskt-svenskt glossarium);
fornsvenska brak 'brytning, brott'; till
braka
