publicerad: 2021  
bungalow bungalowen, plural bungalower äv. bungalows
bungalow·en
substantiv
[buŋ´galåv] el. [buŋ´galåo]
typ av enplans­villa med ut­skjutande tak ur­sprungligen för européer i Indien
de byggde sig en bungalow vid kusten
äv. om andra typer av enplans­villor
belagt sedan 1887; av engelska bungalow med samma betydelse; av hindi bangli, eg. 'hus från Bengalen'