publicerad: 2021  
bygel bygeln byglar
bygl·ar
substantiv
by`gel
1 böjt stycke av starkt material vanligen av metall el. läder; ofta ut­görande hand­tag el. fäste
bygellås; stigbygel; värjbygel
hand­väskans byglar
belagt sedan 1430–50 (Flores och Blanzeflor); fornsvenska böghil, eg. 'ngt böjt'; jfr ur­sprung till båge, böja
2 extra rör­stycke som kan an­vändas som förlängning av ett bleckblås­instruments ton­rör för att möjlig­göra rikare ton­bildning
belagt sedan 1864