publicerad: 2021  
böjelse böjelsen böjelser
böj·els·en
substantiv
böj`else
● stadig­varande önskan eller dragning som är ouppfylld el. ständigt måste upp­fyllas på nytt; ofta av farlig el. förbjuden natur
JFR benägenhet, inklination 1
böjelse (för någon/något/att+verb)
böjelse (för någon)
böjelse (för något)
böjelse (för att+verb)
böjelse (att+verb)
hans olyckliga böjelse för sprit
○ äv. försvagat förkärlek
hon hade en böjelse för det av­vikande och exotiska
○ ibland med an­tydan om av­vikande läggning
sexuell böjelse
belagt sedan 1640