SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 dika dikade dikat verb di`ka ● ofta med partikelnut anlägga diken för att avleda överflödigt vatten JFR avvattna, dränera utdika någon dikar (ut) något dika ut mossen belagt sedan mitten av 1300-talet (Östgöta-Lagen); fornsvenska dikia; dika; till dike dikadikande, dikning SO Alfabetisk lista digna verb dignitet subst. dignitär subst. digraf subst. digression subst. dika verb dikdikantilop subst. dike subst. dikeskant (dike) dikeskant (kant) dikeskörning subst. Till alla ordböcker