publicerad: 2021  
dominera dominerade dominerat
verb
domine´ra
● ha klart större före­komst eller in­flytande än alla andra i visst samman­hang, och där­för märkas mest
JFR behärska, förhärska, styra 2
kvinnodominerad; mansdominerad
någon/något dominerar (någon/något)
någon dominerar (någon)
någon dominerar (något)
något dominerar (någon)
något dominerar (något)
någon dominerar (över någon/något)
någon dominerar (över någon)
någon dominerar (över något)
den politiska debatten dominerades av EU-frågan; vind­kraftverken dominerar ut­sikten; han dominerar all­tid i sällskap
○ spec. sport
på mitt­fältet dominerade lagets nya stjärna
○ spec. äv. om att vara mest synlig
stads­bilden domineras av katedralen
belagt sedan 1734; av lat. domina´ri 'härska', till dom´inus 'herre; härskare', till dom´us 'hus'; jfr ur­sprung till 2dom!!, domino, domän
domineradominerande, dominans