SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
en`samförsörjare substantiv ~n äv. vard. ensamförsörjarn, plur. ~, best. plur. ensamförsörjarna en·sam|­för·sörj·ar·enensam­stående förälder yrk.ensamförsörjare drabbades hårt av välfärdskrisen på 1990-taletsedan trol. 1960-talet