SAOL     SO     SAOB  

SO

Svensk ordbok

tryckår: 2009  

e´piker substantiv ~n, plur. ~ ep·ik·ern●person som (yrkesmässigt) skriver epik särsk. av stor­slaget och om­fattande slag litt.vet.yrk.som berättare är hon mer lyriker än epikersedan ca 1810

SO

Alfabetisk lista

  epigoneri subst
  epigrafik subst
  epigram subst
  epigrammatisk adj
  epik subst
  epiker subst
  epikuré subst
  epikureisk adj
  epikurism subst
  epilepsi subst
  epileptiker subst

  Till   alla ordböcker