publicerad: 2021  
erinra erinrade erinrat
verb
[e`r-] el. [ä`r-]
1 med prep.om göra (någon) på nytt upp­märksam på något; om person
JFR minna, påminna 1
någon erinrar (någon) om någon/något/sats
någon erinrar (någon) om någon
någon erinrar (någon) om något
någon erinrar (någon) om sats
jag vill erinra om NN:s stora ideella in­satser
belagt sedan 1789; av lågtyska erinneren, tyska erinnern, till inner 'inre'
2 med prep.om likna om person el. före­teelse
JFR påminna 2
någon/något erinrar om någon/något/sats
någon erinrar om någon
någon erinrar om något
någon erinrar om sats
något erinrar om någon
något erinrar om något
något erinrar om sats
en doft som erinrade om doften i barndomens hölador; han har en röst som erinrar om Jussi Björlings
belagt sedan 1833
3 formellt göra (formell) in­vändning
JFR anmärka 1, invända
någon erinrar (mot något/sats)
någon erinrar (mot något)
någon erinrar (mot sats)
grannarna hade inget att erinra mot ut­byggnaden
belagt sedan 1675
erinraerinrande, erinring, erinran
erinra sig