SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
et`sning substantiv ~en ~ar ets·ning·endet att etsa konstvet.tekn.etsning av kristall­skålarspec. om ett grafiskt förfarings­sättdet att etsa plåt och fylla skårorna med tryck­färg så att bilder kan tryckas etsningsgrundfärgetsningäv. om resultatetRembrandts etsningaräv.av­lägsnande av sjukligt förändrade vävnader med hjälp av ets­medel etsning av vårtoretsning (av ngt)sedan 1773