publicerad: 2021  
1fallera
fal·le·ra
interjektion
fallera´
● ut­tryck för upp­rymdhet; i sång
Vi gå över daggstänkta berg, fallera
belagt sedan 1820; bildn. till fa och la i den italienska ton­skalan
2fallera fallerade fallerat
verb
falle´ra
● inte fungera enligt planerna
någon/något fallerar
någon fallerar
något fallerar
tekniken fallerade så konserten måste av­brytas; hela laget kämpade bra bort­sett från att mål­vakten fallerade
○ äv. fattas, saknas
nästan alla in­bjudna kom till festen – det var bara två tidigare arbets­kamrater som fallerade
belagt sedan 1622; av tyska fallieren, ita. fallire 'fela; slå fel'; av lat. fall´ere 'bedra'
fallerafallerande, fallissemang