SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
exaltation [-∫o´n] substantiv ~en ex·alt·at·ion·en(allt­för) stark upp­hetsning psykol.publikens exaltation över rock­gruppens våldsamma ut­spelexaltation (över ngn/ngt)sedan 1813ur lat. exalta´tio ’förhöjning’; jfr exalterad