publicerad: 2021  
finito ingen böjning
fin·ito
adjektiv
fini´to
● var­dagligt endast predikativt slut
de vägrade in­se att det gamla bil­skrället var finito; när borta­laget gjorde 3-0 var det finito
belagt sedan 1949; av ita. finito med samma betydelse; av lat. finitus 'av­slutad'