publicerad: 2021  
1flock flocken flockar
flock·en
substantiv
[flåk´]
1 väl samman­hållen (större) grupp djur särsk. fåglar el. vargar
JFR grupp, hjord, skara, skock
flockbeteende; flockinstinkt; flockvis; vargflock; vildsvinsflock
en flock (några)
en flock (av/med några)
en flock (av några)
en flock (med några)
en flock sparvar; flocken skingrades
○ äv. om grupp av människor, ofta med ton­vikt på osjälvständighet eller dylikt
flockmentalitet
en flock ungdomar på mopeder; hon vägrar att gå i flock och göra som alla andra
som en flock vargar se varg
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska flokker 'hop; av­delning i en lagurkund'; gemensamt germanskt ord; ev. urspr. 'flygande svärm' och besläktat med flyga
2 blom­ställning med kort axel och långa blom­skaft som ut­går (nästan) från samma punkt; hos t.ex. hund­loka
flockblommig
(i) flock
belagt sedan 1820
3 historiskt under­avdelning av balk i de gamla svenska lagarna
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
2flock flocket
flock·et
substantiv
[flåk´]
● oordnat av­fall av fibrer el. annat luddigt material
flocksilke; flockull
○ äv. kort­fibrigt material som erhålls genom skärning eller malning
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons skrifter (Nordling)); fornsvenska flokker; av lågtyska vlocke med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.