publicerad: 2021
flänga
flängde flängt, presens flänger
verb
1
vanligen med partikel som anger rörelseriktning, t.ex.iväg, omkring, runt
rusa på ett hetsigt sätt
någon flänger (iväg/omkring/runt) (någonstans)
någon flänger (iväg) (någonstans)
någon flänger (omkring) (någonstans)
någon flänger (runt) (någonstans)
han flängde iväg in i köket och hämtade skedarna; hon kom flängande uppför trapporna
○
äv. i fråga om ständig förflyttning över större avstånd
flänga Sverige runt på turné
flängaflängande, flängning