publicerad: 2021  
fnissa fnissade fnissat
verb
fniss`a
● ibland med partikelntill skratta halv­kvävt vanligen i situation där man inte får skratta högt
någon fnissar (åt någon/något/sats)
någon fnissar (åt någon)
någon fnissar (åt något)
någon fnissar (åt sats)
fnissande småflickor; de kunde inte sluta fnissa
belagt sedan 1712; sv. dial. fnissa; ljud­härmande
fnissafnissande, fnissning, fniss