SAOL     SO     SAOB  
SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1extre´m adjektiv ~t extr·em●som går (allt­för) långt i en riktning i fråga om å­sikter, handlingar e.d.; om person admin.af.JFRcohyponymfanatiskcohyponymöverdrivencohyponymutrerad extremfallextremhögerextremvänsterextrema nationalister○äv. om handling, före­teelse e.d.extrem kylaextrem fattigdomextrema sporterleva under extrem pressaffärspersonalens arbets­belastning är extrem under rusnings­tidsedan 1660av lat. extre´mus ’ytterst’
2extre´m substantiv ~en ~er extr·em·en●ofta plur. värde eller före­teelse som ligger i den yttersta kanten på viss skala, i visst om­råde e.d., vanligen (i plur.) om fall som ställs i ngt slags mot­sats till var­andra af.JFRcohyponymytterlighetcohyponymgränsfall extremerna berör ofta var­andrasedan 1811se 1extrem