publicerad: 2021  
1form formen formar
form·en
substantiv
[får´m]
behållare där något gjuts eller pressas för att stelna till en kontur som liknar behållarens
spec. för matlagning
formbröd; bakform; gratängform; kakform; pajform
en ugns­fast form; häll smeten i en smord och bröad form med av­tagbar kant
vara stöpt i samma form vara mycket likkusinerna ser ut som om de var stöpta i samma form
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska forma, form; av lat. fo´rma med samma betydelse; jfr ur­sprung till informera, plattform, reformera
2form formen former
form·en
substantiv
[får´m]
1 yttre sätt att vara an­ordnad i två el. tre dimensioner
formgivning; formskön; ansiktsform; hjärtform; klotform; stjärnform
(i) form (av någon/något)
(i) form (av någon)
(i) form (av något)
geometrisk form; färg och form; vasen har en vacker form
ibland med ton­vikt på synintrycket snarare än den objektiva gestalten
en figur tog form i dimman
äv. mer abstrakt
boendeform; dialogform; samlevnadsform
en idé tog form under diskussionen; han fick sitt straff i form av böter
spec. i språkliga samman­hang (ett ords) ut­seende till följd av böjning
böjningsform; presensform
"bil" i bestämd form heter "bilen"
spec. äv. aggregationstillstånd
gasform
fast form; stearin i flytande form
bunden form versformförr i tiden skrevs nästan all dikt i bunden form
obunden form prosa­formhans fyndiga fest­tal, i så­väl bunden som obunden form, var ena­stående
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska forma; identiskt med 1form!!
2 vanligen i vissa ut­tryck sär­skild typ av en viss (abstrakt) före­teelse
JFR sort
(i adj) form en form (av något)
en form av mot­stånd håller på att organiseras; han tål inte lögner i någon form
spec. botanik om systematisk enhet variant med (ärftligt betingad) mindre variation i någon en­staka egenskap (t.ex. blom­färg el. bladform) in­om en växt­art
ornäs­björken är en form av vårt­björk
belagt sedan 1536
3 ofta plur. fast­ställda eller all­mänt god­tagna regler för icke-familjärt um­gänge enl. bestämmelser el. sed­vana
formrytteri
(under adj) former
han är mån om att hålla på formerna; de träffades under hövliga former; de diskuterade formerna för ett eventuellt sam­arbete
spec. i ut­tryck för att något är en ren formalitet utan eg. betydelse
för formens skull kan du väl skriva på här
belagt sedan 1812
4 sär­skilt i sport­sammanhang i vissa ut­tryck fysiskt till­stånd med av­seende på prestations­förmågan för till­fället; vanligen om gott till­stånd
formbesked; formtopp; högform; kanonform; toppform
(i) form (ur) form
komma i form; vara i fin form; hålla sig i form; vara ur form; formen är dålig efter influensan
äv. om fysiskt el. psykiskt till­stånd i all­mänhet
efter skils­mässan var han i dålig form
belagt sedan 1895