publicerad: 2021  
fostra fostrade fostrat
verb
fos`tra
● något hög­tidligt fort­löpande på­verka (barn) i riktning mot större mognad och önsk­värt socialt beteende särsk. om föräldrar; vanligen med en kombination av belöningar och bestraffningar
JFR dana, uppfostra
fostrare
någon fostrar någon (till någon) någon fostrar (fram) någon
hon har fött och fostrat fyra barn
○ äv. med ton­vikt på ut­bildning ibland med partikelnfram utbilda
något fostrar någon (till någon)
skolan ska fostra eleverna till dugliga samhälls­medborgare; värn­plikten an­sågs fostra ynglingar till män
belagt sedan 1430–50 (Konung Alexander); fornsvenska fostra 'avla; föda; fostra'
fostrafostrande, fostran