publicerad: 2021  
framställa framställde framställt, presens framställer
verb
fram`ställa
1 bringa till existens vanligen utan ton­vikt på metod, skala m.m.
SYN. ta fram JFR fabricera, producera, tillverka
någon framställer något
Scheele lyckades fram­ställa rent syre; varor som är billiga att fram­ställa
belagt sedan 1846
2 ge (språkligt eller konstnärligt) ut­tryck åt
JFR beskriva 1, skildra
någon framställer någon/något (som någon/något/adj)
någon framställer någon (som adj)
någon framställer någon (som någon)
någon framställer någon (som något)
någon framställer något (som adj)
någon framställer något (som någon)
någon framställer något (som något)
fram­ställa Hamlet på scenen; kommunen fram­ställdes som ett turist­paradis; målningen fram­ställde ett öde landskap
○ spec. med av­seende på fråga eller dylikt något ålderdomligt
fram­ställa en begäran; fram­ställa en fråga
belagt sedan 1606
framställaframställande, framställning