publicerad: 2021
framställa
framställde framställt, presens framställer
verb
1
bringa till existens vanligen utan tonvikt på metod, skala m.m.
någon framställer något
Scheele lyckades framställa rent syre; varor som är billiga att framställa
belagt sedan 1846
2
ge (språkligt eller konstnärligt) uttryck åt
någon framställer någon/något (som någon/något/adj)
någon framställer någon (som adj)
någon framställer någon (som någon)
någon framställer någon (som något)
någon framställer något (som adj)
någon framställer något (som någon)
någon framställer något (som något)
framställa Hamlet på scenen; kommunen framställdes som ett turistparadis; målningen framställde ett öde landskap
○
spec. med avseende på fråga eller dylikt
något ålderdomligt
framställa en begäran; framställa en fråga
belagt sedan 1606