publicerad: 2021  
frågetecken frågetecknet, plural fråge­tecken, bestämd plural frågetecknen
fråge|­teckn·et
substantiv
frå`getecken
ett skilje­tecken (?) som markerar att före­gående sats är en fråga
ett frågetecken (kring något)
äv. bildligt, spec. obesvarad fråga
många fråge­tecken kvar­stod efter debatten
fråge­tecken i marginalen tvivelslut­klämmen i ledaren för­anleder trots allt vissa fråge­tecken i marginalen
räta ut fråge­tecknen/alla fråge­tecken skapa klarhetvi hoppas att vi har rätat ut några av era fråge­tecken
(se ut) som ett levande fråge­tecken (se) ytterst frågande (ut)på grund av okunnighet, förvåning eller dylikt: när begreppet post­modernism kom på tal såg han ut som ett levande fråge­tecken
belagt sedan 1651