publicerad: 2021
fröken
bestämd form fröken, fröknar
frökn·ar
substantiv
●
numera med begränsad användning
(titel för) ogift kvinna
fröken (namn)
fröken Johansson
○
äv. om kvinnlig pedagog (oavsett civilstånd)
vardagligt
JFR
magister 1
fröken, jag har glömt boken hemma
○
äv. som tilltalsord till kvinna i viss funktion, t.ex. servitris
något ålderdomligt
fröken, får jag betala
○
förr med vidare användning om ogift kvinna, särskilt i högre samhällsklasser
nådig fröken; fröken Julie
belagt sedan y. fornsv.;
fornsvenska fröken; av lågtyska vröuken, diminutiv till vrouwe 'fru'