publicerad: 2021  
fägring fägringen
fägr·ing·en
substantiv
`gring
något hög­tidligt vackert ut­seende
kvinnlig fägring; träd­gårdar i prunkande fägring
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska fäghrind, fäghring; bildn. till fager
Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor. Psalm­boken 199:1 (Israel Kolmodin 1694)